I torsdags tog jag på mig träningsbyxorna, löparskorna och reflexerna. Tog mig ut i det mörka och hoppades att kroppen skulle vara tillräckligt återhämtad, för ja det har varit tuffa veckor!
Tog en runda på 45 minuter. Jag flög fram, inte alls i den vanliga takt som jag brukar. Men jag klarade det, att springa i 45 minuter alltså. Det kändes magiskt.
Längtar till i eftermiddag, då ska jag ut igen! Målet är att göra om torsdagens härliga runda!
Jag har aldrig varit den som älskar löpträning, verkligen inte! Det har kommit de senaste åren. Jag vet att jag mår så bra, endorfinerna sprudlar i kroppen.
Hoppas att snön inte kommer än på ett tag för löpning inomhus är inte alls detsamma som löpning utomhus.. Är glad om jag kommer ut en dag i veckan för nu ska heller inte knän eller fötter gå sönder.